Så ska forskningen leda till bättre praktik
Publicerad: 31 mars, 2025
Bild: MistraInframaint
Sedan 2018 finansierar forskningsstiftelsen Mistra ett större forskningsprogram som syftar till att bidra till en hållbar infrastruktur samt komma tillrätta med de omfattande underhållsbehov som finns. Programmets fas 2 pågår fram till 2028, men redan nu startar ett projekt som ska säkerställa att resultaten kommer till verklig nytta.
En infrastruktur i dåligt skick har betydande negativa konsekvenser för både samhällsekonomi och miljö. Med programmet Mistra Inframaint är ambitionen att hjälpa kommuner och VA-verksamheter med stöd för strategiska prioriteringar och beslut genom tillgångsförvaltning. Alla forskningsprojekt i programmet baseras på verkliga behov och ska kunna användas direkt ute i verksamheterna.
- Det nya projektet kommer att utforska olika spår för hur kunskapen kan permanenteras, leva vidare och utvecklas även efter programmets slut. Vi kommer bland annat att titta på hur tillgångsförvaltning kan införlivas i olika utbildningar, både på universitetsnivå och i YH-utbildningar. Vi har också kikat på hur ämnet kan tas upp inom olika branscher och kommer att prata med branschföreningar inom väg, järnväg och VA, förklarar Robert Gladh på RISE som är projektledare för det nystartade projektet.
Fler delar av samhällsapparaten måste mobiliseras
Redan från starten av forskningsprogrammet har tanken funnits på hur man på bra sätt kan föra resultaten vidare och bidra till att arbetet med tillgångsförvaltning kan fungera bättre framöver.
- För att få forskningsresultat att leva vidare måste de på olika sätt införlivas i den kontinuerliga samhällsapparaten. Det kräver att andra delar än Mistra Inframaint mobiliseras. En mycket viktig del i detta handlar det om att politiker ska kunna fatta mer välgrundade beslut, något som tar lång tid att åstadkomma, förklarar Robert Gladh.
Det nystartade projektet driver till att börja med en förstudie med syfte att identifiera möjliga vägar framåt.
- Under förstudien talar vi med nyckelpersoner nära forskningsprogrammet samt branschorganisationer och andra organisationer som kan vara inblandade på olika sätt. Vi talar även med de som finansierar forskningen samt med representanter för universiteten för att säkra en långsiktig kompetensförsörjning inom tillgångsförvaltning. Att bygga upp tillgångsförvaltning som forskningsområde har varit ett av huvudsyftena med Mistra Inframaint, så universitetens medverkan är viktiga aktörer för framtida utveckling av området.
När förstudien är avslutad kommer legacyarbetet att fortsätta.
- Det handlar om att bygga upp strukturer för finansiering, utbildning, arbetssätt och kompetensförsörjning i samhället så att forskningsprojektens resultat kan plockas upp och komma till nytta på olika håll.
Tar tid att nå fram till politiker
En bra tillgångsförvaltning ger bra strukturer för att hantera exempelvis läckage ute i ledningsnäten.
- För att kunna jobba mer effektivt med underhåll och förnyelse av ledningsnäten behöver rutiner och arbetssätt bli mer strukturerade. Vi måste även få upp tillgångsförvaltning på agendan hos kommuner, både hos tjänstemän och politiker.
Frågan blir då hur man når politikerna på bästa sätt.
- Vi ser framkomliga vägar via både myndigheter , men även vid diskussioner med kommunpolitiker. Vi jobbar tätt tillsammans med Svenskt Vatten och olika kommuner, viktigt är dock att ha anpassa innehåll och argumentation i diskussioner med kommunerna så att man når fram med budskapen och skapar förståelse varför tillgångsförvaltning är viktigt.
Konstruktiva diskussioner en väg framåt
Under projektet de nu har startat för att säkra en framtida nytta med alla forskningsresultat från Mistra Inframaint jobbar de bland annat med öppna forum.
- Genom konstruktiva diskussioner i sådana forum får olika grupperingar komma till tals, något vi tror kan skapa en bredare förståelse för vikten av en strukturerad tillgångsförvaltning.
Robert Gladh konstaterar att inom VA har ledningsnätsägarna en viktig uppgift med att göra sin röst hörd.
- Vi behöver få reda på vad de behöver för att de på ett bättre sätt ska kunna ta hand om ledningsnäten framöver, så vi hoppas att de deltar i våra öppna forum och även på andra sätt låter oss veta vilka behov de har, avslutar han.